Nedbrytningstiden för metall i form av aluminiumburkar är 200–500 år. Genom en korrosionsprocess bryts metallen långsamt ned i naturen. Hur vattnet (och vattenlevande organismer) påverkas vid korrosion av t.ex. en dryckesburk av aluminium beror på i vilken miljö burken befinner sig och kan både vara positivt och negativt. Om vattnet är surt (ett pH som är lägre än ungefär 5,5) så frigörs aluminiumjoner (Al+3) vilket kan vara giftigt för vattenlevande organismer. Det kan ni läsa mer om på t.ex. Havs- och vattenmyndighetens hemsida: https://www.havochvatten.se/hav/fiske–fritid/miljopaverkan/forsurning-av-sjoar-och-vattendrag/biologiska-effekter-av-forsurningen.html
I en basisk vattenmiljö (ett pH som är högre än ungefär 6,5) så bildar aluminiumjonerna komplex med andra joner. Den kemiska reaktionen utnyttjas till exempel vid åtgärder mot övergödning, d.v.s. om vattnet har höga halter av kväve och fosfor. Ökar man halten aluminiumjoner i vattnet så binder dessa till fosforjonerna. Komplexen sjunker till botten och binds i sedimentet. Det har utförts experiment på detta i Östersjön och mer om detta kan ni läsa om här: https://www.su.se/ostersjocentrum/om-oss/nyheter/ny-studie-visar-aluminium-effektiv-fosforbindare-i-%C3%B6stersj%C3%B6n-1.433025
Däremot är det förstås aldrig bra att vi slänger aluminiumburkar eller annat skräp i naturen (varken på marken eller i vattnet). Förutom att det blir kvar under lång tid och inte hör hemma i där så finns det också risk för att någon gör sig illa på skräpet.
Hur lång tid det tar för en kapsyl av metall att brytas ned kan inte sägas exakt utan det beror på vilken miljö skräpet hamnar i och vilka förutsättningar som råder där. Ett annat föremål som är gjort av metall är aluminiumburken där nedbrytningstiden är 200–500 år. Genom en korrosionsprocess bryts metallen långsamt ned i naturen. Oavsett nedbrytningstid så är det viktigt att inte slänga skräp i naturen, skräpet finns ändå kvar i naturen så pass länge att miljö och djur skadas.
Det tar ungefär 10–20 år för plastpåsar att sönderdelas till mikroplast, som i sin tur tar hundratals år innan de bryts ner, om de ens gör det. Hur lång tid det tar för skräp att brytas ned kan inte heller sägas exakt utan det beror på vilken miljö skräpet hamnar i och vilka förutsättningar som råder där.
Det är svårt att svara på vilket som är det farligaste skräpet. Självklart är inget skräp bra utan alla skräp påverkar naturen och våra djur på olika sätt. Vi har till exempel skräp av plast (plastpåsar, plastflaskor, plastförpackningar etc) som tar oerhört lång tid för att brytas ner. Det kan ta från hundra till flera tusen år. I haven brukar man ofta prata om spökgarn som är fiskenät som tappats eller dumpats till havs. De ställer sig på botten eller flyter omkring medan de fortsätter att fiska eller trasslar in sig i marina däggdjur. När de är fulla sjunker de till botten. Efter en tid bryts de döda djuren ned och då reser sig näten igen och fortsätter att fiska. Eftersom näten är gjorda av syntetmaterial håller de mycket länge. Spökgarn är därför farligt för många fiskar och marina däggdjur. Vi har också det vanligaste skräpet i Sverige som är fimpar. Enligt Håll Sverige Rents beräkningar slängs runt 1 miljard fimpar på gator och torg i Sverige varje år. Det motsvarar ungefär 108 ton plast som hamnar i våra utemiljöer varje år.
Några fördelar med papper är att papper är ett förnybart och återvinningsbart material. Det som är viktigt att tänka på här som konsument är att till exempel se till att återvinna allt papper som man använder samt att se till att inte skriva ut papper i onödan. Oavsett vilket material man pratar om, är det alltid bra att tänka på att försöka minska sin konsumtion. Det är också viktigt att vi ser till att ha ett hållbart skogsbruk. Det innebär att skogsbruket ska kunna ta fram och producera råvaror och varor såsom papper från skogen, men att skogsbruket samtidigt ska skydda den biologiska mångfalden, marker, vatten och också skydda våra ekosystemtjänster.
Har frågor kring plast.
1. Hur uppmärksammar riksdagen arbetet med plast tidigare?
2. Mellanstatligt samarbete som EU kan bidra till att förändra människor användning av plast, eller behövs det andra åtgärder?
3. Vad kan man göra för minska plastförbrukningen på individnivå respektive samhällsnivå?
1. När det kommer till hur riksdagen uppmärksammar plast så är det allra bästa att höra av sig till riksdagen.
2. Just nu sker ett viktigt arbete i EU för att minska mängden plast. Alla länder som är med i EU har beslutat om ett gemensamt direktiv för att minska mängden plast i alla medlemsländer vilket är en viktig åtgärd. Självklart är det viktigt att individer också tar sitt ansvar för att minska på sin plastanvändning. Detta gäller även för producenter som måste ta ett större ansvar genom att till exempel informera konsumenter om problemet med plast.
3. Som individ finns det massor man kan göra för att minska mängden plast. Man kan tänka en extra gång innan man köper och använder plastprodukter. Man kan ta med egen kopp/mugg då man köper kaffe, inte använda sugrör, inte köpa plastpåse varje gång man handlar m.m. Det är också viktigt att vi börjar tänka på att ha en mer resurseffektiv och cirkulär ekonomi, att det ska bli lättare att återvinna och återbruka samt att spridningen av mikroplast ska bekämpas.
Att återvinna handlar om att samla ihop föremål som inte längre används och som inte går att återanvända för att därefter kunna göra nya föremål. Att återvinna innebär alltså att material kan brytas ner så att det är möjligt att göra nya föremål.
Plast är ett tåligt och användbart material som med sina egenskaper på många sätt bidragit till ett bättre liv för många människor. Det finns flera fördelar med plast, men också många nackdelar. Om plasten inte slängs på rätt sätt utan om man slänger plasten ute i naturen så kan det ta väldigt lång tid för plasten att brytas ner. Plast är också det vanligaste skräpet i haven och ofta är skräpet produkter som bara använts en gång, det vill säga olika typer av engångsförpackningar. Vi behöver därför minska vår användning av engångsförpackningar och självklart se till att inte slänga plast och andra typer av skräp ute i naturen!
Lösning är en homogen blandning, vilket betyder att den endast består av en enda fas, man kan inte se de olika beståndsdelarna. Saltvatten är en lösning eftersom man inte kan urskilja saltkorn i vattnet. I en blandning kan man urskilja olika beståndsdelar. Om du rör ihop socker och kakao är det en blandning, men inte en lösning eftersom du kan urskilja sockerkristaller och kakaon.
Om vi inte slutar slänga skräp så kommer allt skräp att fortsätta skada våra djur i naturen och djuren i våra hav. I våra hav så har forskarna också räknat ut att det kommer finnas mer plast än fisk i haven år 2050 om vi inte stoppar nedskräpningen, detta är något som haven inte mår bra av. Att städa kostar också mycket pengar så fortsätter man att slänga skräp kommer det fortsätta kosta mycket pengar och det hade såklart varit roligare att använda dessa pengar till något annat.
När skräp har hamnat i havet så finns det ofta kvar under en väldigt lång tid. Till exempel är plast det vanligaste skräpet i alla världens hav och plasten försvinner inte utan den fragmenteras till mindre och mindre bitar som för alltid svävar runt i havet. Det finns ett stort problem med mikroplaster i haven och det beror till stor del på att många vattenlevande djur tror att mikroplasterna är mat och äter därför upp mikroplaster. Så det som framför allt händer med skräpet i havet är att det skadar många vattenlevande djur.
Det är svårt att exakt kunna svara på vad som händer om det finns mer plast än djur i havet, men det vi bland annat vet idag är att plasten i våra hav skadar våra fiskar och andra djur som lever i haven. Det är därför viktigt att vi stoppar nedskräpningen av plast, både på land och i våra hav.
Det finns flera orsaker till varför människor skräpar ner på land, vissa gör det för att det inte finns någon papperskorg och andra gör det för att de tror att skräpet är komposterbart. Vissa gör det också av slöhet eller för att de inte tycker att det som de slänger räknas som skräp. Detta är orsaker till varför människor skräpar ner på land, men 80 procent av allt skräp som hamnar i havet kommer från land så skräp på land blir skräp i hav!
Det är väldigt svårt att svara på hur mycket skräp det finns. Till exempel hamnar mellan 4,8 och 12,7 miljoner ton plastavfall och plastskräp från land i havet varje år och i Sverige slängs det ungefär 1 miljard fimpar som varje år hamnar ute i naturen och på våra gator och torg.
Det finns flera bra saker med att plocka skräp. Genom att plocka skräp lär man sig bland annat om nedskräpningens konsekvenser och samtidigt gör vi våra städer, vår natur och våra vatten lite finare. Vi har alla ett ansvar över att se till att skräp inte hamnar i naturen. För att kunna minska nedskräpningen behöver vi skapa en medvetenhet och attitydförändring hos människor och det kan skräpplockning bland annat hjälpa till med att skapa.
Det är svårt att svara på hur mycket skräp det finns i världen, men till exempel hamnar mellan 4,8 och 12,7 miljoner ton plastavfall och plastskräp från land i havet varje år. Ett annat exempel på hur mycket det slängs av en produkt i Sverige är att det i Sverige slängs ungefär 1 miljard fimpar varje år som då hamnar ute i naturen och på våra gator och torg. Det är annars tyvärr svårt att svara på hur mycket skräp det finns i världen.
Ballonger är farligt för djur eftersom de kan fastna och trassla sig i dessa, men också för att de kan tro att ballongerna är mat och får på så sätt i sig plast.
Det är väldigt svårt att svara på hur mycket skräp som slängs per år, men vi vet att det är alldeles för mycket skräp som hamnar i vår natur och i våra hav. Ett exempel på hur mycket skräp av ett föremål som slängs är att det slängs så mycket som 1 miljard fimpar varje år i Sverige!
Här kommer några anledningar till varför människor slänger skräp i naturen. Vissa slänger skräp i naturen när papperskorgen redan är full eller för att det inte finns någon papperskorg i närheten. Sen finns det vissa som slänger skräp på grund av slöhet och vissa slänger också skräp i naturen då de tycker att området redan är nedskräpat. En annan anledning är att vissa tycker att det som de slänger inte räknas som skräp, ibland tänker de till exempel att skräpet är komposterbart (äppelskrutt, bananskal, etc.) och att det därför är okej att slänga skräp i naturen.
Alla slänger inte skräp, men tyvärr är det många som gör det. Det kan till exempel bero på att många kastar äppelskrutt och bananskal eftersom de tänker att dessa förmultnar ganska snabbt och att det därför inte gör något om man slänger det i naturen. En annan vanlig anledning till varför många slänger skräp i naturen är för att det inte finns någon papperskorg i närheten.
Det pågår mycket forskning kring hur man kan byta ut plast mot andra material så det är väldigt svårt att just nu kunna svara på vilka material som kan ersätta plast. Något som man själv kan tänka på är att använda andra material än plast, att till exempel använda glas istället för plast eftersom det bland annat är enkelt att återvinna glas. Till exempel kan man köpa en matlåda eller vattenflaska av glas. Andra exempel på vad man kan göra för är att minska på sin användning av plast är att använda en tygkasse eller en ryggsäck istället för plastpåsar när man handlar, att inte använda sugrör och att minska sin användning av mat-och dryckesförpackningar (take away-muggar, sugrör etc.). Självklart kan man göra något för att minska nedskräpningen! Det är först och främst viktigt att se till att man själv inte skräpar ner och sen är det jättebra att berätta för alla du känner varför det är dåligt att skräpa ner för att på så sätt få dem att inte skräpa ner. Du kan också se till att återanvända dina saker för ibland slänger vi saker helt i onödan. Om du kommer på förslag på hur man ska kunna minska nedskräpningen så hör av dig till din kommun för vem som helst kan lämna in ett medborgarförslag.
Det finns många djur som kan skadas av skräp på flera olika sätt, men det är svårt att svara på vilket djur som får mest skräp i sig. Till exempel är stormfåglar en fågelart som kan få i sig skräp i magen då de tror att skräp är mat och äter därför upp skräpet. Det har visat sig att en stormfågel i genomsnitt har 33 plastbitar i magen. Ett annat djur som kan få skräp i sig är blåmusslan som till exempel kan få i sig mikroplaster (plastbitar mindre än 5 mm) genom sitt cirkulationssystem och plasten kan då stanna kvar där i mer än 48 dagar. På land kan aluminiumburkar som slängs i naturen komma på villovägar och hamna nära kor. Varför detta är ett problem är för att metall kan hamna i kornas foder och detta kan vara livsfarligt för korna. Detta är bara tre exempel på djur som får skräp i sig, men det finns många andra djur som också får skräp i sig. För att se till att djuren ska slippa få i sig skräp så måste människor sluta skräpa ner, både på land och i haven!
Det är väldigt svårt att svara på hur mycket skräp en person slänger i Sverige på ett år, men till exempel slänger hushållen sammanlagt 4,4 miljoner ton varje år vilket blir 441 kilo per person. Men tänker man på nedskräpning, det vill säga när någon slänger eller lämnar föremål av olika slag på marken eller i vattendrag som sjöar och hav, är det jättesvårt att svara på hur mycket skräp som slängs. Det vi kan säga är att det idag slängs alldeles för mycket skräp och att nedskräpningen måste minska. När man ska slänga metall kan man göra det antingen på en återvinningsstation eller en återvinningscentral. På en återvinningsstation kan du till exempel slänga kapsyler, konservburkar och aluminiumfolie. Det är superbra att lämna in metall på en återvinningsstation för då kan metallförpackningar smältas ner och så kan man tillverka nya metallprodukter.
Utifrån ett resurs- och klimatperspektiv är det bäst att plasten tillverkas av en förnybar råvara såsom sockerrör eller liknande, eller ännu bättre av återvunnen plast, oavsett om plasten är hård eller mjuk. Återvunnen plast kan dock innehålla skadliga kemikalier från tidigare produkter beroende på vad den har varit innan så det bästa är att återvunnen plast hamnar i sådana produkter som inte kommer i kontakt med mat eller sådant som leksaker och liknande. Man tittar just nu på hur man ska kunna göra återvinningen säkrare ur det perspektivet så att man vet mer om ursprungsplasten. Ur ett nedskräpningsperspektiv är ingen plast bra, om den hamnar i naturen spelar det ingen roll om den är återvunnen eller gjord av förnybar råvara, den ligger ändå kvar länge i naturen och när den till sist inte längre syns för ögat så har den blivit mikroplast och nanoplast (läs mer om nedbrytningstider här: https://www.hsr.se/fakta-om-skrap/samlade-fakta-om-skrap/nedbrytningstider-skrap) som stannar kvar i vår miljö väldigt länge och vi vet fortfarande inte säkert vilka konsekvenser det får för t.ex. fiskar eller oss människor. När det gäller kemikalier är hård plast generellt sätt bättre än mjuk, då det ofta är mjukgörarna som man tillsätter som är problematiska ur kemikaliesynpunkt och de även kan ”läcka” ut från plasten. Om du vill veta mer om kemikalier i plasten rekommenderar vi att du vänder dig till Naturskyddsföreningen eller Kemikalieinspektionen.
Det är svårt att svara på exakt hur mycket skräp som slängs i Sverige, men om man kollar på hushållens avfall är det sammanlagt 4,4 miljoner ton som slängs varje år och det blir 441 kilo per person. Gällande hur mycket skräp som slängs i naturen, i haven och i städerna är också väldigt svårt att veta exakt. 2017 var det 18 kommuner som mätte skräp tillsammans med Håll Sverige Rent och tillsammans hittade de 71 864 skräp och då hade de inte letat överallt, utan på några speciella ställen. Då kan man börja förstå att det både finns och slängs väldigt mycket skräp i Sverige!
Var ska man lämna döda djur? Vad händer med cigaretter och snus i naturen? Hur länge tar det för cigaretter, snus och metall att brytas ner? Vad kan vi göra för att sluta slänga skräp i naturen?
Var man ska lämna döda djur är en svår och komplex fråga att svara på eftersom man hanterar döda djur på olika sätt. Därför tipsar vi om att gå in på Jordbruksverkets hemsida och läsa mer där. Om cigaretter och snus hamnar i naturen kommer de att finnas kvar där under en lång tid då det tar väldigt lång tid för cigaretter och snus att brytas ner. Detta eftersom det bland annat finns plast i både cigaretter och snus vilket förlänger nedbrytningstiden väldigt mycket. Plasten kan försvinna ”för ögat” men efterlämnar små mikroplastpartiklar som stannar kvar i naturen och i havet i hundratals år. Det är därför svårt att säga hur lång tid det tar, men det kan ta cirka 1–100 år för en cigarett att brytas ner. När det kommer till snus vet man inte riktigt hur lång tid det tar för påsen som omsluter snuset att brytas ner. Gällande metall tar det superlång tid för metall att brytas ner, det tar till exempel 200–500 år för en aluminiumburk att brytas ner! Det finns flera saker vi kan göra för att sluta slänga skräp i naturen! Det viktigaste är att man själv ser till att inte skräpa ner. För att minska nedskräpningen kan man också se till att andra inte skräpar ner och berätta för dem varför man inte ska göra det. Ser du skräp när du är ute och går är det jättebra om du plockar upp skräpet och slänger det, om du har möjlighet till det. Sen är det också toppen att vara med på olika aktiviteter som till exempel Håll Sverige Rents skräpplockardagar och vara med på Håll Sverige Rent- dagen.
Det bästa är såklart om det går att laga roddbåten eller hitta någon som kan tänka sig att laga båten, återanvändning är toppen! Om roddbåten är så trasig att den måste slängas är ett alternativ att kolla med närmaste återvinningscentral och se om de kan ta emot roddbåten. Ett annat alternativ är att kontakta de båtskrotar som finns i Sverige, det viktigaste är att inte lämna roddbåten ute i naturen!
När allt skräp är borta från naturen, städer och hav har förhoppningsvis allting hamnat/kommer hamna på en återvinningscentral eller en återvinningsstation. Det som är inlämnat där kan man använda till att skapa nya varor eller skapa energi.
Det är svårt att svara på hur mycket skräp det finns i hela världen och i Sverige, men till exempel hamnar mellan 4,8 och 12,7 miljoner ton plastavfall och plastskräp från land i havet varje år. I Sverige slängs det ungefär 1 miljard fimpar som varje år hamnar ute i naturen och på våra gator och torg. Andra vanliga föremål som ofta slängs ute i naturen och vid stränder i Sverige är bland annat plastpåsar, plastbestick och snabbmatsförpackningar, det är dock svårt att räkna ut exakt hur mycket som slängs i världen och Sverige.
Vi har lärt oss idag att det vanligaste skräpet är fimpar. Var ska man slänga fimpar och snus?
Vi undrar också vad man ska göra av tuggummi?
Varför slänger människor så mycket skräp i naturen?
Fimpar, snus och tuggummin kan man slänga i ens vanliga sopor och papperskorgar, det viktiga är att de inte slängs på marken! Det finns flera orsaker till varför människor slänger så mycket skräp i naturen och det kan vara för att det inte finns någon papperskorg i närheten, att papperskorgen är full eller för att man tror att ens skräp är komposterbart (till exempel äppelskrutt, bananskal).
En pappkartong tar ett halvår, tuggummi minst 20 år, och en aluminiumburk kan ta mellan 200-500 år. Plast sönderdelas i mindre och mindre bitar så att den försvinner för ögat, men mikroplasten finns kvar länge. För en plastflaska kan det ta 450-1000 år eller mer att försvinna helt! Glas tar 1 miljon år, om det någonsin bryts ner.
Plast! Det bryts långsamt ner till pyttesmå bitar, mikroplast, som skadar djur och natur. I haven tror djur att det är mat och de kan dö av att äta det.
Fimpar! En miljard fimpar slängs på gator och torg i Sverige varje år. I havet och längs kusterna är dock plast vanligast – där är nio av tio skräpföremål av plast.
Frågor och svar
Hur påverkas vattnet av aluminium, så som burkar typ?
Nedbrytningstiden för metall i form av aluminiumburkar är 200–500 år. Genom en korrosionsprocess bryts metallen långsamt ned i naturen. Hur vattnet (och vattenlevande organismer) påverkas vid korrosion av t.ex. en dryckesburk av aluminium beror på i vilken miljö burken befinner sig och kan både vara positivt och negativt. Om vattnet är surt (ett pH som är lägre än ungefär 5,5) så frigörs aluminiumjoner (Al+3) vilket kan vara giftigt för vattenlevande organismer. Det kan ni läsa mer om på t.ex. Havs- och vattenmyndighetens hemsida: https://www.havochvatten.se/hav/fiske–fritid/miljopaverkan/forsurning-av-sjoar-och-vattendrag/biologiska-effekter-av-forsurningen.html
I en basisk vattenmiljö (ett pH som är högre än ungefär 6,5) så bildar aluminiumjonerna komplex med andra joner. Den kemiska reaktionen utnyttjas till exempel vid åtgärder mot övergödning, d.v.s. om vattnet har höga halter av kväve och fosfor. Ökar man halten aluminiumjoner i vattnet så binder dessa till fosforjonerna. Komplexen sjunker till botten och binds i sedimentet. Det har utförts experiment på detta i Östersjön och mer om detta kan ni läsa om här: https://www.su.se/ostersjocentrum/om-oss/nyheter/ny-studie-visar-aluminium-effektiv-fosforbindare-i-%C3%B6stersj%C3%B6n-1.433025
Däremot är det förstås aldrig bra att vi slänger aluminiumburkar eller annat skräp i naturen (varken på marken eller i vattnet). Förutom att det blir kvar under lång tid och inte hör hemma i där så finns det också risk för att någon gör sig illa på skräpet.
Hur länge tar det för en kapsyl att försvinna?
Hur lång tid det tar för en kapsyl av metall att brytas ned kan inte sägas exakt utan det beror på vilken miljö skräpet hamnar i och vilka förutsättningar som råder där. Ett annat föremål som är gjort av metall är aluminiumburken där nedbrytningstiden är 200–500 år. Genom en korrosionsprocess bryts metallen långsamt ned i naturen. Oavsett nedbrytningstid så är det viktigt att inte slänga skräp i naturen, skräpet finns ändå kvar i naturen så pass länge att miljö och djur skadas.
Hur lång tid tar det för en plastpåse att helt försvinna när den har hamnat i havet?
Det tar ungefär 10–20 år för plastpåsar att sönderdelas till mikroplast, som i sin tur tar hundratals år innan de bryts ner, om de ens gör det. Hur lång tid det tar för skräp att brytas ned kan inte heller sägas exakt utan det beror på vilken miljö skräpet hamnar i och vilka förutsättningar som råder där.
Vad är det farligaste skräpet?
Det är svårt att svara på vilket som är det farligaste skräpet. Självklart är inget skräp bra utan alla skräp påverkar naturen och våra djur på olika sätt. Vi har till exempel skräp av plast (plastpåsar, plastflaskor, plastförpackningar etc) som tar oerhört lång tid för att brytas ner. Det kan ta från hundra till flera tusen år. I haven brukar man ofta prata om spökgarn som är fiskenät som tappats eller dumpats till havs. De ställer sig på botten eller flyter omkring medan de fortsätter att fiska eller trasslar in sig i marina däggdjur. När de är fulla sjunker de till botten. Efter en tid bryts de döda djuren ned och då reser sig näten igen och fortsätter att fiska. Eftersom näten är gjorda av syntetmaterial håller de mycket länge. Spökgarn är därför farligt för många fiskar och marina däggdjur. Vi har också det vanligaste skräpet i Sverige som är fimpar. Enligt Håll Sverige Rents beräkningar slängs runt 1 miljard fimpar på gator och torg i Sverige varje år. Det motsvarar ungefär 108 ton plast som hamnar i våra utemiljöer varje år.
Är papper farligt för miljön?
Några fördelar med papper är att papper är ett förnybart och återvinningsbart material. Det som är viktigt att tänka på här som konsument är att till exempel se till att återvinna allt papper som man använder samt att se till att inte skriva ut papper i onödan. Oavsett vilket material man pratar om, är det alltid bra att tänka på att försöka minska sin konsumtion. Det är också viktigt att vi ser till att ha ett hållbart skogsbruk. Det innebär att skogsbruket ska kunna ta fram och producera råvaror och varor såsom papper från skogen, men att skogsbruket samtidigt ska skydda den biologiska mångfalden, marker, vatten och också skydda våra ekosystemtjänster.
Har frågor kring plast.
1. Hur uppmärksammar riksdagen arbetet med plast tidigare?
2. Mellanstatligt samarbete som EU kan bidra till att förändra människor användning av plast, eller behövs det andra åtgärder?
3. Vad kan man göra för minska plastförbrukningen på individnivå respektive samhällsnivå?
1. När det kommer till hur riksdagen uppmärksammar plast så är det allra bästa att höra av sig till riksdagen.
2. Just nu sker ett viktigt arbete i EU för att minska mängden plast. Alla länder som är med i EU har beslutat om ett gemensamt direktiv för att minska mängden plast i alla medlemsländer vilket är en viktig åtgärd. Självklart är det viktigt att individer också tar sitt ansvar för att minska på sin plastanvändning. Detta gäller även för producenter som måste ta ett större ansvar genom att till exempel informera konsumenter om problemet med plast.
3. Som individ finns det massor man kan göra för att minska mängden plast. Man kan tänka en extra gång innan man köper och använder plastprodukter. Man kan ta med egen kopp/mugg då man köper kaffe, inte använda sugrör, inte köpa plastpåse varje gång man handlar m.m. Det är också viktigt att vi börjar tänka på att ha en mer resurseffektiv och cirkulär ekonomi, att det ska bli lättare att återvinna och återbruka samt att spridningen av mikroplast ska bekämpas.
Vad är återvinning?
Att återvinna handlar om att samla ihop föremål som inte längre används och som inte går att återanvända för att därefter kunna göra nya föremål. Att återvinna innebär alltså att material kan brytas ner så att det är möjligt att göra nya föremål.
Varför använder vi plast?
Plast är ett tåligt och användbart material som med sina egenskaper på många sätt bidragit till ett bättre liv för många människor. Det finns flera fördelar med plast, men också många nackdelar. Om plasten inte slängs på rätt sätt utan om man slänger plasten ute i naturen så kan det ta väldigt lång tid för plasten att brytas ner. Plast är också det vanligaste skräpet i haven och ofta är skräpet produkter som bara använts en gång, det vill säga olika typer av engångsförpackningar. Vi behöver därför minska vår användning av engångsförpackningar och självklart se till att inte slänga plast och andra typer av skräp ute i naturen!
Vad är skillnaden mellan lösning och blandning?
Lösning är en homogen blandning, vilket betyder att den endast består av en enda fas, man kan inte se de olika beståndsdelarna. Saltvatten är en lösning eftersom man inte kan urskilja saltkorn i vattnet. I en blandning kan man urskilja olika beståndsdelar. Om du rör ihop socker och kakao är det en blandning, men inte en lösning eftersom du kan urskilja sockerkristaller och kakaon.
Vad händer om man inte slutar slänga skräp?
Om vi inte slutar slänga skräp så kommer allt skräp att fortsätta skada våra djur i naturen och djuren i våra hav. I våra hav så har forskarna också räknat ut att det kommer finnas mer plast än fisk i haven år 2050 om vi inte stoppar nedskräpningen, detta är något som haven inte mår bra av. Att städa kostar också mycket pengar så fortsätter man att slänga skräp kommer det fortsätta kosta mycket pengar och det hade såklart varit roligare att använda dessa pengar till något annat.
Vad händer med skräpet i havet?
När skräp har hamnat i havet så finns det ofta kvar under en väldigt lång tid. Till exempel är plast det vanligaste skräpet i alla världens hav och plasten försvinner inte utan den fragmenteras till mindre och mindre bitar som för alltid svävar runt i havet. Det finns ett stort problem med mikroplaster i haven och det beror till stor del på att många vattenlevande djur tror att mikroplasterna är mat och äter därför upp mikroplaster. Så det som framför allt händer med skräpet i havet är att det skadar många vattenlevande djur.
Vad händer om det finns mer plast än djur i havet?
Det är svårt att exakt kunna svara på vad som händer om det finns mer plast än djur i havet, men det vi bland annat vet idag är att plasten i våra hav skadar våra fiskar och andra djur som lever i haven. Det är därför viktigt att vi stoppar nedskräpningen av plast, både på land och i våra hav.
Varför slänger vi saker i havet?
Det finns flera orsaker till varför människor skräpar ner på land, vissa gör det för att det inte finns någon papperskorg och andra gör det för att de tror att skräpet är komposterbart. Vissa gör det också av slöhet eller för att de inte tycker att det som de slänger räknas som skräp. Detta är orsaker till varför människor skräpar ner på land, men 80 procent av allt skräp som hamnar i havet kommer från land så skräp på land blir skräp i hav!
Hur mycket skräp finns det?
Det är väldigt svårt att svara på hur mycket skräp det finns. Till exempel hamnar mellan 4,8 och 12,7 miljoner ton plastavfall och plastskräp från land i havet varje år och i Sverige slängs det ungefär 1 miljard fimpar som varje år hamnar ute i naturen och på våra gator och torg.
Varför är det bra att plocka skräp?
Det finns flera bra saker med att plocka skräp. Genom att plocka skräp lär man sig bland annat om nedskräpningens konsekvenser och samtidigt gör vi våra städer, vår natur och våra vatten lite finare. Vi har alla ett ansvar över att se till att skräp inte hamnar i naturen. För att kunna minska nedskräpningen behöver vi skapa en medvetenhet och attitydförändring hos människor och det kan skräpplockning bland annat hjälpa till med att skapa.
Vet man hur mycket skräp det finns i världen?
Det är svårt att svara på hur mycket skräp det finns i världen, men till exempel hamnar mellan 4,8 och 12,7 miljoner ton plastavfall och plastskräp från land i havet varje år. Ett annat exempel på hur mycket det slängs av en produkt i Sverige är att det i Sverige slängs ungefär 1 miljard fimpar varje år som då hamnar ute i naturen och på våra gator och torg. Det är annars tyvärr svårt att svara på hur mycket skräp det finns i världen.
Hur dör djur av ballonger?
Ballonger är farligt för djur eftersom de kan fastna och trassla sig i dessa, men också för att de kan tro att ballongerna är mat och får på så sätt i sig plast.
Hur mycket skräp slängs per år?
Det är väldigt svårt att svara på hur mycket skräp som slängs per år, men vi vet att det är alldeles för mycket skräp som hamnar i vår natur och i våra hav. Ett exempel på hur mycket skräp av ett föremål som slängs är att det slängs så mycket som 1 miljard fimpar varje år i Sverige!
Varför är det så många människor som kastar skräp i naturen?
Här kommer några anledningar till varför människor slänger skräp i naturen. Vissa slänger skräp i naturen när papperskorgen redan är full eller för att det inte finns någon papperskorg i närheten. Sen finns det vissa som slänger skräp på grund av slöhet och vissa slänger också skräp i naturen då de tycker att området redan är nedskräpat. En annan anledning är att vissa tycker att det som de slänger inte räknas som skräp, ibland tänker de till exempel att skräpet är komposterbart (äppelskrutt, bananskal, etc.) och att det därför är okej att slänga skräp i naturen.
Varför slänger alla skräp?
Alla slänger inte skräp, men tyvärr är det många som gör det. Det kan till exempel bero på att många kastar äppelskrutt och bananskal eftersom de tänker att dessa förmultnar ganska snabbt och att det därför inte gör något om man slänger det i naturen. En annan vanlig anledning till varför många slänger skräp i naturen är för att det inte finns någon papperskorg i närheten.
Hur mycket skräp får plats i en sopbil?
Det får plats ungefär 10 ton skräp i en sopbil!
Hej, jag undrar om man kan byta ut plast mot något annat material? Kan man över huvud taget göra något för att minska nedskräpningen?
Det pågår mycket forskning kring hur man kan byta ut plast mot andra material så det är väldigt svårt att just nu kunna svara på vilka material som kan ersätta plast. Något som man själv kan tänka på är att använda andra material än plast, att till exempel använda glas istället för plast eftersom det bland annat är enkelt att återvinna glas. Till exempel kan man köpa en matlåda eller vattenflaska av glas. Andra exempel på vad man kan göra för är att minska på sin användning av plast är att använda en tygkasse eller en ryggsäck istället för plastpåsar när man handlar, att inte använda sugrör och att minska sin användning av mat-och dryckesförpackningar (take away-muggar, sugrör etc.). Självklart kan man göra något för att minska nedskräpningen! Det är först och främst viktigt att se till att man själv inte skräpar ner och sen är det jättebra att berätta för alla du känner varför det är dåligt att skräpa ner för att på så sätt få dem att inte skräpa ner. Du kan också se till att återanvända dina saker för ibland slänger vi saker helt i onödan. Om du kommer på förslag på hur man ska kunna minska nedskräpningen så hör av dig till din kommun för vem som helst kan lämna in ett medborgarförslag.
Vilket djur får mest skräp i sig?
Det finns många djur som kan skadas av skräp på flera olika sätt, men det är svårt att svara på vilket djur som får mest skräp i sig. Till exempel är stormfåglar en fågelart som kan få i sig skräp i magen då de tror att skräp är mat och äter därför upp skräpet. Det har visat sig att en stormfågel i genomsnitt har 33 plastbitar i magen. Ett annat djur som kan få skräp i sig är blåmusslan som till exempel kan få i sig mikroplaster (plastbitar mindre än 5 mm) genom sitt cirkulationssystem och plasten kan då stanna kvar där i mer än 48 dagar. På land kan aluminiumburkar som slängs i naturen komma på villovägar och hamna nära kor. Varför detta är ett problem är för att metall kan hamna i kornas foder och detta kan vara livsfarligt för korna. Detta är bara tre exempel på djur som får skräp i sig, men det finns många andra djur som också får skräp i sig. För att se till att djuren ska slippa få i sig skräp så måste människor sluta skräpa ner, både på land och i haven!
Hur mycket skräp slänger man i Sverige på ett år och vad gör man av metallen man slänger?
Det är väldigt svårt att svara på hur mycket skräp en person slänger i Sverige på ett år, men till exempel slänger hushållen sammanlagt 4,4 miljoner ton varje år vilket blir 441 kilo per person. Men tänker man på nedskräpning, det vill säga när någon slänger eller lämnar föremål av olika slag på marken eller i vattendrag som sjöar och hav, är det jättesvårt att svara på hur mycket skräp som slängs. Det vi kan säga är att det idag slängs alldeles för mycket skräp och att nedskräpningen måste minska. När man ska slänga metall kan man göra det antingen på en återvinningsstation eller en återvinningscentral. På en återvinningsstation kan du till exempel slänga kapsyler, konservburkar och aluminiumfolie. Det är superbra att lämna in metall på en återvinningsstation för då kan metallförpackningar smältas ner och så kan man tillverka nya metallprodukter.
Vilken plast är idag ansedd som den mest miljövänliga ur produktion- och kemikalieperspektiv?
Jag önskar svar för hård och mjuk plast gärna.
Utifrån ett resurs- och klimatperspektiv är det bäst att plasten tillverkas av en förnybar råvara såsom sockerrör eller liknande, eller ännu bättre av återvunnen plast, oavsett om plasten är hård eller mjuk. Återvunnen plast kan dock innehålla skadliga kemikalier från tidigare produkter beroende på vad den har varit innan så det bästa är att återvunnen plast hamnar i sådana produkter som inte kommer i kontakt med mat eller sådant som leksaker och liknande. Man tittar just nu på hur man ska kunna göra återvinningen säkrare ur det perspektivet så att man vet mer om ursprungsplasten. Ur ett nedskräpningsperspektiv är ingen plast bra, om den hamnar i naturen spelar det ingen roll om den är återvunnen eller gjord av förnybar råvara, den ligger ändå kvar länge i naturen och när den till sist inte längre syns för ögat så har den blivit mikroplast och nanoplast (läs mer om nedbrytningstider här: https://www.hsr.se/fakta-om-skrap/samlade-fakta-om-skrap/nedbrytningstider-skrap) som stannar kvar i vår miljö väldigt länge och vi vet fortfarande inte säkert vilka konsekvenser det får för t.ex. fiskar eller oss människor. När det gäller kemikalier är hård plast generellt sätt bättre än mjuk, då det ofta är mjukgörarna som man tillsätter som är problematiska ur kemikaliesynpunkt och de även kan ”läcka” ut från plasten. Om du vill veta mer om kemikalier i plasten rekommenderar vi att du vänder dig till Naturskyddsföreningen eller Kemikalieinspektionen.
Hur mycket skräps slängs det i Sverige varje år?
Det är svårt att svara på exakt hur mycket skräp som slängs i Sverige, men om man kollar på hushållens avfall är det sammanlagt 4,4 miljoner ton som slängs varje år och det blir 441 kilo per person. Gällande hur mycket skräp som slängs i naturen, i haven och i städerna är också väldigt svårt att veta exakt. 2017 var det 18 kommuner som mätte skräp tillsammans med Håll Sverige Rent och tillsammans hittade de 71 864 skräp och då hade de inte letat överallt, utan på några speciella ställen. Då kan man börja förstå att det både finns och slängs väldigt mycket skräp i Sverige!
Var ska man lämna döda djur? Vad händer med cigaretter och snus i naturen? Hur länge tar det för cigaretter, snus och metall att brytas ner? Vad kan vi göra för att sluta slänga skräp i naturen?
Var man ska lämna döda djur är en svår och komplex fråga att svara på eftersom man hanterar döda djur på olika sätt. Därför tipsar vi om att gå in på Jordbruksverkets hemsida och läsa mer där. Om cigaretter och snus hamnar i naturen kommer de att finnas kvar där under en lång tid då det tar väldigt lång tid för cigaretter och snus att brytas ner. Detta eftersom det bland annat finns plast i både cigaretter och snus vilket förlänger nedbrytningstiden väldigt mycket. Plasten kan försvinna ”för ögat” men efterlämnar små mikroplastpartiklar som stannar kvar i naturen och i havet i hundratals år. Det är därför svårt att säga hur lång tid det tar, men det kan ta cirka 1–100 år för en cigarett att brytas ner. När det kommer till snus vet man inte riktigt hur lång tid det tar för påsen som omsluter snuset att brytas ner. Gällande metall tar det superlång tid för metall att brytas ner, det tar till exempel 200–500 år för en aluminiumburk att brytas ner! Det finns flera saker vi kan göra för att sluta slänga skräp i naturen! Det viktigaste är att man själv ser till att inte skräpa ner. För att minska nedskräpningen kan man också se till att andra inte skräpar ner och berätta för dem varför man inte ska göra det. Ser du skräp när du är ute och går är det jättebra om du plockar upp skräpet och slänger det, om du har möjlighet till det. Sen är det också toppen att vara med på olika aktiviteter som till exempel Håll Sverige Rents skräpplockardagar och vara med på Håll Sverige Rent- dagen.
Vad gör man med en trasig roddbåt gjord av plast/gummi?
Det bästa är såklart om det går att laga roddbåten eller hitta någon som kan tänka sig att laga båten, återanvändning är toppen! Om roddbåten är så trasig att den måste slängas är ett alternativ att kolla med närmaste återvinningscentral och se om de kan ta emot roddbåten. Ett annat alternativ är att kontakta de båtskrotar som finns i Sverige, det viktigaste är att inte lämna roddbåten ute i naturen!
Vad händer när allt skräp är borta?
När allt skräp är borta från naturen, städer och hav har förhoppningsvis allting hamnat/kommer hamna på en återvinningscentral eller en återvinningsstation. Det som är inlämnat där kan man använda till att skapa nya varor eller skapa energi.
Hur mycket skräp finns det i hela världen och i Sverige?
Det är svårt att svara på hur mycket skräp det finns i hela världen och i Sverige, men till exempel hamnar mellan 4,8 och 12,7 miljoner ton plastavfall och plastskräp från land i havet varje år. I Sverige slängs det ungefär 1 miljard fimpar som varje år hamnar ute i naturen och på våra gator och torg. Andra vanliga föremål som ofta slängs ute i naturen och vid stränder i Sverige är bland annat plastpåsar, plastbestick och snabbmatsförpackningar, det är dock svårt att räkna ut exakt hur mycket som slängs i världen och Sverige.
Vi har lärt oss idag att det vanligaste skräpet är fimpar. Var ska man slänga fimpar och snus?
Vi undrar också vad man ska göra av tuggummi?
Varför slänger människor så mycket skräp i naturen?
Fimpar, snus och tuggummin kan man slänga i ens vanliga sopor och papperskorgar, det viktiga är att de inte slängs på marken! Det finns flera orsaker till varför människor slänger så mycket skräp i naturen och det kan vara för att det inte finns någon papperskorg i närheten, att papperskorgen är full eller för att man tror att ens skräp är komposterbart (till exempel äppelskrutt, bananskal).
Hur sorterar man porslin?
Porslin sorteras som grovsopor (icke brännbara) och ska lämnas in på en återvinningscentral.
Hur ska man sortera en sladd?
En sladd ska sorteras som elavfall!
Var kastar man trasigt glas?
Det ska man kasta i glasåtervinningen som brukar finnas vid återvinningsstationer. Glöm inte att sortera efter ofärgat och färgat glas!
Vem skräpar ner?
Det är vi människor som skräpar ned. Det är inte alla människor som skräpar ned, men tyvärr är det för många som gör det.
Vad är egentligen ett skräp?
Skräp är olika saker (godispapper, flaskor, burkar, tuggummin, möbler o.s.v.) som någon har slängt eller lämnat på marken, i sjöar eller hav.
Hur lång tid tar det för skräp att brytas ner i naturen?
En pappkartong tar ett halvår, tuggummi minst 20 år, och en aluminiumburk kan ta mellan 200-500 år. Plast sönderdelas i mindre och mindre bitar så att den försvinner för ögat, men mikroplasten finns kvar länge. För en plastflaska kan det ta 450-1000 år eller mer att försvinna helt! Glas tar 1 miljon år, om det någonsin bryts ner.
Vilket är det farligaste skräpet?
Plast! Det bryts långsamt ner till pyttesmå bitar, mikroplast, som skadar djur och natur. I haven tror djur att det är mat och de kan dö av att äta det.
Vilket är det vanligaste skräpet?
Fimpar! En miljard fimpar slängs på gator och torg i Sverige varje år. I havet och längs kusterna är dock plast vanligast – där är nio av tio skräpföremål av plast.
Tack för din fråga! Britta svarar så snart hon kan. Håll utkik här på sidan och i din mail.