Plast i naturen är ett av dagens stora globala miljöproblem. Plastskräp som hamnar i naturen leder till miljöeffekter som påverkar både människor, växter och djur negativt.
I Plastexperimentet har skolelever varit en del av ett forskningsprojekt och bidragit till att kartlägga hur mycket plastskräp det finns i olika naturtyper i Sverige.
Anmälan är nu stängd. Vill du läsa mer om plastexperimentet hittar du det här.
Här hittar du lärarhandledningen för fakta om skräp, instruktioner och elevmaterial. Här finns också en karta över alla rapporter som kommit in.
Plastföroreningar i haven har uppmärksammats mycket de senaste åren, men plastskräp är i grunden ett problem som kommer från land. En överanvändning av engångsplast och förpackningar samt bristande avfallshantering gör att plast många gånger hamnar i naturen istället för att återvinnas.
För att kunna lösa problemen och minska plastskräp i naturen behöver vi förstå mer om var, när och varför plast hamnar där. Det vet vi inte idag!
Genom ett rikstäckande medborgarforskningsprojekt, där deltagarna samlar in och analyserar plastskräp, kommer vi tillsammans med en forskare göra en vetenskaplig studie av omfattningen av plast i svensk natur.
Hur mycket plast finns det i naturen? Vilket typ av plast är det och hur varierar det mellan olika platser och naturtyper? Det är några av de frågor vi vill besvara.
Tillsammans kan vi samla in mer data än vad som tidigare varit möjligt, eller vad en enskild forskare skulle klara av.
Vetenskapligt ansvarig för Plastexperimentet är professor Bethanie Carney Almroth, forskare i ekotoxikologi och zoofysiologi på Göteborgs universitet. Bethanies forskning handlar om miljöeffekter av plaster och plastrelaterade kemikalier, framför allt hur det påverkar fisk. Projektet bygger på det danska massexperimentet plastforurening och är ett samarbete mellan Göteborgs universitet, Vetenskap & Allmänhet, vetenskapsfestivalen ForskarFredag och Håll Sverige Rent.